Modet att våga vara mänsklig

Modet att våga vara mänsklig

Av: Theresia Olsson Neve

Förra veckan var jag med på SAJs event ”MOD” i Stockholm, ett spännande forum med många olika typer av ämnen och samtal. Ett av ämnena var AI. Vissa gillar utvecklingen och ser massor av fördelar medan andra är mer tveksamma, eller till och med motståndare. Ur ett större perspektiv, typ ”vad kommer detta göra med oss människor och vår tillvaro i grunden?”, måste jag erkänna att jag generellt befinner mig mer på den tveksamma skalan.

Allt kring AI får mig att tänka på den medicinske sociologen Aaron Antonovsky. Antonovsky är upphovsman till begreppet KASAM, Känsla Av SAMmanhang. Med bakgrund av de intressanta upptäckter han gjorde i samband med att vissa kvinnor - trots att de suttit i koncentrationsläger - hade en förhållandevis god psykisk hälsa, började han undersöka vilka faktorer som leder till just god hälsa. Hur kunde dessa kvinnor, trots sina fruktansvärda upplevelser, må så pass bra? Tidigare forskning hade ett större fokus på att undersöka vad som orsakar ohälsa.

Antonovsky kommer fram till att faktorerna begriplighet (jag vet och förstår), hanterbarhet (jag har resurser och jag klarar av) och meningsfullhet (jag vill) förklarar detta hälsans mysterium (Hälsans mysterium är också namnet på hans bok). Alla tre begrepp är beroende av varandra men meningsfullhet är av central betydelse eftersom det styr motivationen. Meningsfullhet är starkt kopplad till att vara delaktig och medverka i de processer som skapar såväl ens öde som ens dagliga erfarenheter.

Vad händer då när AI börjar ta mer och mer plats och fokus börjar flyttas bort från att vara delaktig och medverka i de processer som skapar dessa personliga erfarenheter? Rachel De Vries (ett intressant inlägg av henne dök upp i mitt LinkedIn-flöde) använde AI väldigt mycket och började reflektera över vad som hände med henne själv när AI blev hennes ”go to”,

”I noticed that I missed fully emerging myself in the topic I was working on. Getting into nitty gritty stuff. The details that truly help you untangle a problem. The heart of the complexity you are trying to solve for.”

Detta gjorde att hon la om sin strategi och först tog in AI i processen efter det att hon satt sina egna ord, halva meningar och röriga tankar på pappret. 

”It brings back something I didn’t realise I had lost: the connections you make on the details when you’re playing around with words. The stuff your brain only does when it’s actually doing the work.”

Vi förlorar alltså något mycket värdefullt när vi blir mer passiva i den skapande processen.

Ann-Sofie Forsmark har skrivit boken ’KASAM på jobbet’. I den förklarar hon att vår individuella nivå av KASAM är avgörande för vart vi befinner oss på skalan hälsa-ohälsa, men också när det gäller att kunna påverka vårt liv i en positiv riktning: ”KASAM är alltså en förutsättning för att uppleva välmående över tid, och ger dig också kraft att göra sådant som stärker och vårdar det som får dig att må bättre fysiskt, socialt och psykiskt.”

Vi behöver verkligen reflektera över vart AI gör nytta – och inte nytta. Jag älskar att ställa frågan ”Varför och vad ska det leda till?”, både när det gäller mitt eget liv men även andras. ”Varför?”, ”Vad är meningen?”, ”Vad kommer detta gissningsvis leda till i slutändan?”, ”Om vi tänker vad som egentligen är viktigt för oss människor – kommer detta bidra till det?”. Jag vet att AI exempelvis verkar vara en välsignelse för många områden i vården, men jag är ganska övertygad om att en stor del av områdena i slutändan mer eller mindre kommer urholka det mänskliga jaget. Många moment tar helt klart längre tid ifall en människa istället för en AI gör det, men vem vill hamna i en situation där vi förlorat kraft i att göra sådant som stärker och vårdar ett bättre mående och påverkar livet i en positiv riktning?

Om Theresia Olsson Neve

Theresia Olsson Neve har en unik kombination av utbildning och erfarenhet. Hon är disputerad inom data- och systemvetenskap, har en Graduate Diploma i teologi, en grundutbildning inom KBT och har varit ”Global Knowledge Sharing Manager” på Skanska. Hon är specialist inom organisatoriskt lärande och hälsa, organisationsanalytiker, författare, samt kunnig inom området Faith-based work. Faith-based work handlar om att integrera tro och arbetsliv.

Vill du boka Theresia? Klicka här: https://saj.se/talare/theresia-olsson-neve/